Fy fan for att va hemlos

Natten till lordagen forra veckan fick jag kanna pa hur det kanns att vara hemlos. Allt borjade sahar:

Efter jobbet sa bestamde vi i personalen att stanna kvar och dricka vin. Humoret var pa topp och vi taggade till infor en extremt jobbig lordag och sondag med brollop pa restaurangen. En flaska blev sju pa fyra pers pa tva timmar plus sambuca pa det. Jag kommer inte ens ihag att jag lamnade stallet runt fyra pa morgonen.
Vaknar pa dorrmattan utanfor min lagenhet da jag min idiot lamnat min jacka med nycklarna i pa jobbet... Hon jag bor med var inte hemma heller utan spenderade helgen pa Irland. Svinkall och packad forsoker jag sla sonder fonstret ovanfor dorren men kom pa att det lat for mycket sa nagon skulle sakerligen ringt snuten. Inga batterier pa luren heller... Da jag inte har nagon aning om vad klockan e heller bestammer jag mig for att ga och kolla pa klocktornet typ fem minuter fran dar jag bor. Klockan var fem pa morgonen... Da far jag den briljanta iden att aka buss sa jag blir varm, koper en dayticket som det heter och aker fram och tillbaka pa tre olika busslinjer da klockan antligen blev nio och jag kunde dra till jobbet (det ar alltid nan dar sa tidigt). La mig pa en soffa vid ett bord och sov i tre timmar tills jag borjade jobba klockan tolv. Underbart!