Häromdan

så sitter jag å polarn å kollar på tv, smågarvar å har sig lite som man gör liksom. Helt vanlig torsdaghemmakväll. Helt plötsligt plingar det på dörren, klockan är 00.30. "Jaha helvete d e säkert den där jävla konstiga grannen ovanför som klagar på att vi skrattar för sent..."
Polarn går å öppnar dörren, och ropar på mig efter typ tio sekunder. Såklart det var den konstiga grannen, men från början hatade mig men har gjort en helomvändning från att va helt galen när vi hade en efterfest till att som nu; fråga efter två cigaretter halv ett på natten för att hon å hennes snubbe "inte kan sova".

Självklart får hon cigg av mig, jag är en mycket snäll människa. Hon kläckte även att hon kände sig som en pundare när hon la örat mot dörren för å höra efter om vi var vakna...

En sak som e säker, den här konversationen hade icke ägt rum när jag bodde på söder det kan vi ju va heeeelt överens om.
Och konstigt nog gillar jag det ;)